Friskt vågat, inte så mycket vunnet..

Inte poängmässigt i alla fall. Som väntat så kom vi sist i lagtävlingen på Tullgarn. Och även om det verkligen inte är kul att vara sämst så känns det inte så farligt ändå, det finns lite bra att ta med sig från dagen. På varje station var det en dirigering och två markeringar, hela laget var framme tillsammans och varje hund blev tilldelad en uppgift. På station 1, 2 & 5 kastades två markeringar och sen skulle en dirigering plockas in först. På station 3 skulle en kort markering in först, sen dirigeringen, och sist en lång markering. Station 4 var markering till hund 1 (hämtas direkt), markering till hund 2 (hämtas direkt) och sist en dirigering till hund 3. Man fick väldigt gott om tid på sig för att lösa uppgiften (ibland så att man undrade om de inte skulle säga åt en att sluta.. ;-) ), och om  någon hund råkade ta fel apport så blev det automatiskt noll, och då automatiskt för en hund till i laget (eftersom apporten för den andra hunden därmed inte fanns kvar). Stationerna (de flesta) låg ganska nära varandra så man hade en hel del störning av att det visslades från alla möjliga håll i närheten. Dessutom låg stationerna nära övningsskyttet (det var ju trots allt en jaktmässa) med diverse mer eller mindre rejäla smällar ganska oavbrutet. Det vi hade behövt vara betydligt bättre på för att lyckas var dels att kunna ligga kvar i anvisat område och söka (närsök), och att kunna komma ihåg markeringar trots att upp till 2 andra hundar skulle hämta sina apporter först. Vi hade en lång lunchpaus innan sista stationen, och då var hundarna (och vi) rejält trötta, och de såg rätt yrvakna ut när vi började göra oss redo för sista stationen. Den stationen hade vi behövt ha lite mer flyt på. Micans apport hamnade precis vid basen av ett träd som förmodligen gjorde att hon inte fick någon vittring på apporten. Hon var i rätt område, men hittade den inte. Jag är ändå glad över att Mican försökte göra sitt bästa hela dagen, hon lyssnade och försökte gå åt det håll jag pekade. Och hon gick inte ner sig utan var glad och positiv hela tiden, trots många (och förvirrande) signaler från visselpipa och armar. Jag har nyss ändrat om hur jag står när jag skickar iväg Mican på dirigering, och det verkar fungera; hon går iväg åt det håll jag har tänkt (även om hon ibland viker åt något annat håll efter ett tag), vilket inte alltid var fallet innan ändringen. Så sammantaget kan man väl säga att känslan är ganska positiv trots usla poäng, och att vi har bra idéer om fortsatt träning.

3 slagna hjältar.. ( i väntan på station 5)

Kanske ska tillägga att det var väldigt trevligt arrangerat, och att vi (jag i alla fall) ser fram emot att komma tillbaka nästa gång (om två år) och göra ett nytt försök!